stolt mamma

Tänk vad stolt jag är över Ayla!
Hon är så intresserad av bokstäver och siffror och har blivit så duktig på att skriva sitt namn och vet precis vad bokstäverna heter.
Ungefär halva alfabetet kan hon nu och känner igen bokstäverna, dock bara om det är stora bokstäver dom små kan hon knappt alls, men det kommer det med! 

Hjälp oss vinna!

Snälla hjälp oss vinna en fin kamera på familjeliv från Eos genom att klicka på länken

HÄR

Och lägg en röst på nr 7
(man måste vara inloggad för att lägga en röst, är du inte redan medlem så går det snabbt att registrera sig och lägga in en röst på bilden på Ayla)

Tjejhelg

Tidigt, tidigt i fredagsmorse så for Robert iväg med sitt jobb till Berlin, han kommer hem sent, sent i natt igen. 
Så vi har haft en egen tjejhelg jag och Ayla. 

Detta vaknade jag till häromdan!
En Ayla sittande bredvid mig i sängen mummsandes på en glass...
kl 7.30 på morgonen!

Igår så var vi ute precis hela dagen nästan, var bara in och käkade sen ut igen. 
Ayla har börjat leka mycket med grannungarna nu och hon älskar det, hon får fortfarande inte vara ute helt själv  utan någon av oss men nästa sommar så ska det nog gå bra! Korta stunder har hon varit ute ensam med kompisarna nu bara, när man behövt gå upp och hämta något eller så. 
Hon kan inte öppna dörren utifrån själv så hon tar sig inte in själv heller så men ut tar hon sig. 

Vi avslutade kvällen med film och mys igår och strax innan kl 18 gick Ayla ner för hon skulle på toa sa hon, efter 15min hade hon inte kommit upp ännu så jag gick ner för att kolla hur det gick men det var tomt på toan. 
Kikade in på hennes rum och där låg hon och snarkade så sött så.

 I dag har vi haft en fullspäckad dag oxå, vi for iväg tidigt till en lekpark en bit bort som ligger bredvid stället där Ayla har sin capoeiraträning så var vi där ett tag innan vi promenerade bort till träningen.

Väntar på bussen till lekparken

Snurrar sig helt yr i lekparken

 I fullfärd med träningen

Idag så var första gången som hon inte sprang ut till mig eller Robert under träningen! *stolt*
nu när hon går på mini capoeiran så är dom själva i träningslokalen och föräldrarna sitter i ett rum bredvid, och tidigare gånger har hon sprungit ut till oss titt som tätt.

Efter träningen tog vi en rask promenad till spårvagnen och for in till slottskogen så Ayla skulle få springa sitt efterlängtande göteborgsvarv. Hon har längtat i flera veckor nu så hon var mäkta nöjd när hon sprang!
Denna gången sprang hon hela banen helt själv och jag är så stolt så över min fina flicka! 

På spårvagnen till botaniska och slottskogen

Springer för fullt, Hejja, hejja! 

Efter loppet vela hon springa hinderbana och åka stor rutchkana men precis när vi kom dit stängde dom så hon blev arg och gick in här i Chiquita tältet och avreagerade sig lite med uppblåsbara bananer som man fick slå mot varandra... 

Sugen på popcorn

Visar stolt upp sin fina medalj

Vi har haft en toppenhelg tillsammans jag och Ayla, men nu saknar vi pappan i familjen väldans mycket så vi håller tummarna att hemresan från Berlin går bra för honom nu i kväll. 

Dagens Ayla

Ayla har efter en stunds funderande kommit till insikt och fått ett sk. AH-moment



Ayla: mamma vet du då? Pappa, han har ingen snippa!!!
Vet du vad han har? Mamma vet du det??? EN SNOPP har han!!!
Han har faktiskt det, en snopp!
För pappa är en pojke och dom har inga snippor bara snoppar har dom... Som pappa.


Tack för upplysningen kära barn!

Posted from my iPhone

det växer!

I fredags så var Ayla och jag lediga så vi var ut och lekte en sväng och traska till affären för Ayla vela baka. 
Så det fick bli lite cookies!  

Hälften av mjölet kom utanför men vad gör väl det!

Knåda, knåda

Aylas plåt med kakor, vi gjorde en varsin plåt hon var så duktig så att rulla och platta till dom!

Sen var det bara att vänta, och vänta (Ayla tyckte dom 10 min tog jäääätte lång tid) 
Under tiden hon väntade passade hon på att ge sin krasse lite vatten, hon är så stolt över sin lilla plantering. 

Mest är hon nöjd över att man kan äta de! Hon tar hand om den där krukan så mycket, går och känner om den behöver vatten, vänder på den när hon ser att dom "sträcker sig ut" mot fönstret eller tittar ut som hon säger så vrider hon på den så tittar dom in i rummet som hon så fint säger. 

Men sen fick vi os en välförtjänt och himlans god fredagsfika! 

plutten

Har hon varit såhär liten?!?!?

Jag är ingen riddare!!!

Ayla har snöat in sig totalt på att spela tv-spel med pappa och allra helst ska det spelas Zelda, men även mario eller moli som hon kallar honom funkar bra men bäst är Zelda.

Härom dagen så höll Ayla på och klädde ut sig till massa olika saker, men hon har en favorit dräkt och det är denna!

Jag: Men vilken fin liten riddare du är!
Ayla: *sur min* Jag är ingen riddareeee.... Jag är Zelda!


Ja nog är någon insnöad på det hela iaf.
Sötnosen, iom att hon vet att spelet heter Zelda så tycker hon att det är Link som är Zelda så därav denna fina utstyrseln när hon leker Zelda och jagar monster...

Kan man annat än smälta?

Samtalet i morse med Ayla när vi stod och klädde på oss ytterkläderna löd något såhär:

Ayla: Mamma, vart är pappa? 
Jag: Pappa är på jobbet.. 
Ayla: jaha... men du mamma! Tänk vilken tur att vi har världens bästa pappa! 
Jag: ja det är väll bra att vi har det! 
Ayla: mmm som vi kan pussa på, och kramas med, och gosa med och som är hel tokig och som vi kan älska så, så sååååå mycket! 

Pappa är verkligen denna lilla tjejens absolut största idol, en helylle pappas flicka sedan hon för första gången låg i hans famn på förlossningen.

Maskerad tajm!

I morse så var det dags för en dag Ayla längtat efter i över en vecka nu! 

Maskerad på Myran (hennes förskola) 

Det ska drickas saft, käkas popcorn och dansas disco. 

I födelsedagspresent fick ju Ayla en kista full med utklädningskläder och hon har rotat igenom hela den och valt ut sin Iggle Piggle dräkt att ha på dagens maskerad. 

Ska bli kul att få höra hur hon hade det i morgon, jag jobbar natten idag så träffar inte henne förrän i morrn eftermiddag! 

Klirr i kassan

I dag är det som bekant 25.e
Dagen som många av oss går och väntar på och tycker att den inte kan komma nog för fort!
Så även vi och i morse så klirrade till på kontot och lönen trillade in.

Och nu!
Alldeles nyss så klirrade det till igen, det bästa klirret som finns i hela världen,,,
Klirret i POTTAN!!!!

Operationen

Senast jag skrev så hade vi ju precis lämnat av Ayla på operation.
Efter det gick vi ner och käkade så vi fick lite i oss både jag och Robert.
Det skulle inte ta så lång tid sa dom, men tiden gick och efter en timma frågade jag om dom visste på ett ungefär hur lång tid till det skulle ta. Fick lite osmidigt svar då kan jag tycka: jadu jag vet inte, dom borde ha varit klara för länge sen nu så jag vet inte vad dom dröjer...

Så säger man väll ändå inte till en orolig förälder?
Men, men. Jag traskade ner till akuten där några kompisar satt med sin son och Robert stannade kvar och läste. Efter ca 30-40 minuter till så ringde Robert och sa att vi skulle få komma upp till uppvaket nu.

Jag sprang iväg och mötte Robert så fot vi upp till uppvaket tillsammans. Där möttes vi av en narkossköterska som öppnade dörren och började med att säga har en läkare varit och pratat med er?
Då blir man ju inte alls orolig, dels att det tog mycket längre tid än tänkt innan vi fick komma till Ayla igen men att sedan få höra dom orden och inte veta något var inte den bästa kombinationen...

På väg in till uppvaket så berättade sköterskan då att dom inte lyckats få upp pengen!
Efter att dom letat och kollat överallt i magsäcken så gav dom upp och skickade iväg Ayla på röntgen igen.
Då såg dom att på den tiden vi varit på avd i väntan på Aylas tur för op så hade pengen hunnit slinka ner lite lite till och hamnat nere i tarmen. Därför fick dom inte tag på den.
Sedan hade hon varit lite svår väckt efter narkosen då hon fick maxdos, så hon sov så gott så fortfarande när vi kom dit.
Hon låg på samma ställe som hon gjorde för snart 3år sedan efter att hon hade gjort sin magnetröntgen. Många minnen kom tillbaka och det var lika jobbigt denna gången att se henne så ynklig som det var senast.
http://nevertheless.webblogg.se/2009/march/ där har ni en länk till min förra blogg där ni kan läsa om Aylas förra besök på bla uppvaket på DSBUS. (ni får bläddra ner en bit till inlägget som heter kirurgen)


Hon är så duktig så vår lilla tjej!
Strax efter 22 tror jag kl var när vi fick rulla ner på rummet igen. När vi kom ner frågade dom Ayla om hon vela ha en isglass och det vela hon.


2,5 isglassar senare sa hon att hon vela äta pannkaka. Hon hade sett pannkaksrester på golvet i köket tidigare under kvällen. Så Robert gick iväg och kollade om det gick att ordna och det gjorde det så hon fick i sig två pannkakor och lite sylt oxå.
Sen sa Robert hej då och för iväg hem iom att han skulle upp och jobba. Jag sov kvar med Ayla över natten.


Hon låg och kikade lite på tv efter maten och somnade runt 23.30 tror jag.


Själv hade jag jätte svårt att sova, vi låg i ett rum för 4 pers och dels så var det en som snarkade som jag vet inte vad, en låg och grät och hade ont, en skulle snart in på op runt 2 på natten så sköterskor var in titt som tätt och en var ett barn som inte kunde sova... Men sedan så hade heller ingen pratat med oss om vad som skulle hända nu när dom inte fick tag på pengen.

Nåväl, vi fick sova lite iaf och strax innan 8 kom dom in och väckte Ayla för att kolla hur hon mådde. Så när vi var på väg till toan mötte vi en läkare som frågade om detta var Ayla. Hon hade ju bara träffat henne när hon sov under op innan.
Så berättade hon att pengen var i övergången tunn/tjocktarm trodde dom. Så vi skulle få åka hem efter frukost och inom 2dagar trodde hon att pengen skulle vara ute men dom ger det 5dagar. Har den inte kommit på lördag så ska vi ringa kirurgen så får vi komma in så blir det ny op och då kanske dom måste öppna upp tarmen för att plocka ut den...

Så nu håller vi tummarna för att den kommer snart.

Efter läkarn pratat med oss gick vi på toa men de kom inget för Ayla... Så vi gick och käka frukost istället.


Så försökte vi 3ggr till under ett tag att försöka få henne att kissa men inget kom...
Sen kom dom och tog bort nålen i handen och allt och jag fick tvinga i Ayla mer dricka och en till glass fick hon. Sen efter en stunds väntan så kissade hon äntligen så vi fick fara hem!

Vi packade ihop oss och tog bussen och var hemma strax innan kl 11 tror jag.
Plockade upp allt Ayla fixat när vi var där...


Hon riktigt massproducerade saker i all väntan.

Hon bajja strax efter lunch igår men ingen peng då och nu fiser hon som jag vet inte vad sedan igår så tarmarna jobbar på högvarv.

Håll nu alla tummar ni kan att den kommer ut idag eller i morgon!!!
Posted from my iPhone

Operation

Nu är vår älskade tjej inne på operation, tycker dom borde höra av sig snart att vi får komma upp till uppvaket...

Jag följde med in på op salen när hon sövdes och då var kl ca 19.40 så borde inte dröja så länge till om allt går bra!

I väntan på narkosläkaren inne i prep op rum.

Håll tummarna för att det går bra och att dom får ut pengen!

Posted from my iPhone

DSBUS

Det blev en lång dag det här.

Började vid 9.40 i morse ca när jag ringde Akuten och berättade att pengen inte kommit ut ännu.

Då fick jag höra att jag skulle till Apoteket och köpa receptfritt laxermedel och ge henne. Kom det inget på några dagar skulle vi söka till vårdcentralen och kunde inte dom hjälpa oss skulle vi komma till akuten.

Men då ifrågasatte jag det och berättade vad läkarn sa i måndags förra veckan och då frågade han på akuten hur gammal Ayla var. Efter att jag sa hon är 3år pratade han med en kollega och då sa dom att vi skulle in och sätta oss på akuten.

Sagt och gjort! Efter ca 1.5 timme fick vi träffa doktorn. Allt lät och såg bra ut så vi blev skickad på röntgen och fota magen igen för att se vart pengen höll hus.

Och mycket riktigt, pengen satt kvar i magen!

Så efter det fick vi sitta ett tag till innan doktorn kom och berättade att vi skulle få läggas in på 330 så skulle dom ta ut pengen.

Väl uppe på avd fick Ayla börja med att byta om. Och så fick hon bedövningskräm på 3ställen för att vara garderad.

Det var inte lätt att förklara för henne när hon frågade varför hon hade allt det där vita...

För att det inte ska göra ont när dom sticker dig med massa nålar kan man ju inte riktigt säga... I väntan på att det skulle ta så dropp kunde sättas så spela hon lite och så gick vi och måla och pyssla.

När droppet väl skulle sättas så var inte de det lättaste. Dom började försöka i vänster arm, det gick inte alls. Sen prövade dom höger arm och där lyckades dom sätta i droppet. Ayla var otroligt ledsen hela tiden, även efter allt var klart. Typ 10min senare kom sköterskan tillbaka med en present till Ayla och då var hon fortfarande lika hysteriskt ledsen och sa att det gjorde ont. Jag frågade om hon verkligen skulle ha så ont, då kikade dom på droppet och såg att det gått sönder så de var därför hon hade så ont.

Då blev det bara till att börja om! Och sista försöket iom att det var sista stället bedövningskrämen suttit på. Det lyckades iaf och gick över att göra ont rätt så fort. Så nu sitter droppet i handen på henne och vi gick iväg och pärla och dega i väntan på Robert.

Nu är robert här och vi bara väntar och väntar på att Ayla ska få komma upp till op så de kan plocka ut pengen!

Vi blir kvar här i natt iaf jag och Ayla så får vi antagligen åka hem i morgonbitti.

Posted from my iPhone

UNGAR!

Nog kan dom konsten att skrämma slag på en.

Idag kom denna fina bilden hem till Ayla på posten.
Blir ett "roligt" minne att sätta in i albumet.

Guldtjejen

I förrigår 16/1 så hittade jag en 10 krona på vägen hem ifrån bussen.
Ayla får ju alla 10or som vi har och lägga i sin spargris och så skulle hon göra även nu med denna 10 jag hittade. Jag bytte om och gav henne pengen, bad henne vänta lite så skulle jag bara ta på mig strumpor och sånt så skulle vi gå och lägga pengen i hennes spargris.
Robert stod och panera fisk som vi skulle ha till middagen.
Jag gick iväg och hämtade strumpor och skulle precis sätta mig ned bredvid Ayla ute i hallen och ta på mig dom när jag tittar på henne och ser då att hon inte får någon luft och ser helt panik slagen ut.
Jag frågar henne vart pengen är och hon pekar ner i halsen, rusar iväg in i köket med henne och lägger henne på mage i mitt knä och dunkar lite i ryggen så hostar hon till och då känner jag pengen i svalget på henne genom halsen att den sitter fast där och Ayla kämpar med andningen och hostar medan jag försöker hjälpa henne ut med den och Robert ringer 112 som skickar hit ambulans.
2 st ambulanser var det som kom då dom inte visste vilken som skulle komma först så skickade dom både en ifrån östa och en ifrån mölndal och dom kom fram hit bägge två samtidigt. 

Ayla hostade till ordentligt igen strax innan det kom 4st ambulanssköterskor och då verkade det som att pengen slank ner i magen för efter den hostningen så lugnade hon ner sig, började andas ordentligt och jag kunna inte längre känna pengen i halsen på henne.

Ena ambulansen for iväg igen och den andra stannade kvar och så pratade dom lite med Ayla och gick igenom lite vad som hänt och ringde in och kollade vad som skulle göras.
Dom frågade Ayla om pengen var i magen men hon pekade på bröstkorgen och sa att hon hade ont där och att den var där pengen.
Och iom att jag hade känt den fast i halsen så fick vi åka in så att dom kunna kolla efter så att den åkte ner i magen vid hostningen och inte satt fast halvvägs ner i halsen eller hade hamnat i lungorna. 

Jag och Ayla fick hoppa in i ambulansen så for vi iväg till barnakuten så kom Robert efter i bilen.
Magnus som sköterskan hette kollade lite värden på Ayla och skrev journal m.m under resans gång och hade lite övervakning på Ayla utifall pengen var i lungorna men det verkade vara okej. 

Sen fick vi sitta bra länge inne på akuten efter att vi blivit inskrivna i väntan på läkaren.
Inte fick Ayla äta något innan doktorn kollat på henne heller så hon var jätte hungrig iom att vi inte hann äta middagen. Och inte kunna jag och Robert äta heller eftersom Ayla inte fick äta.
Så vi fick sitta och läsa lite tidningar, leka lite och dricka massa saft för dricka fick hon göra. 

Det blev en lång väntan och strax efter kl 22 kom doktorn och undersökte Ayla och allt tydde då på att pengen skulle vara nere i magen eftersom hon var helt återställd och inte hade svårt med varken andning eller att prata längre.
Men vi blev skickade på röntgen för att vara säker och kunna lokalisera vart pengen låg i magen om det går att vänta på den den naturliga vägen eller om dom skulle bli tvungna att plocka ut den.

Pengen låg nere i magsäcken iaf precis där dom hoppades på att den skulle ligga, så nu ska vi bara vänta.
Måste gå igenom hennes Bajs bara så att vi ser att den kommer ut innan måndag, har den inte kommit ut den naturliga vägen tills dess så måste vi in med henne igen och röntga för att se om den är kvar eller om vi helt enkelt missat den. Ibland så springer ju Ayla på toaletten utan att säga till så då kan den slinka med.
Och är den kvar då så måste dom operera ut den så vi håller tummarna för att den kommer ut den naturliga vägen snart!

Tyvärr så fick dom inte till det med att skriva ut röntgenbilderna så att vi fick se dom, men dom skulle försöka om dom hann och skicka hem det så vi håller tummarna på att vi får hem det, vore kul att ha kvar som minne.

Strax innan 00 tiden var vi hemma igen äntligen och Ayla vela ha fisk så vi fick ställa oss och panera klart och steka på fisken och värma på potatisen så vi fick något i magen allihopa innan vi kunna krypa ner i sängen. 

Än har pengen inte kommit ut, så vi hoppas på att den kommer ut nu snart även om det är ända tills på måndag hon har på sig att få ut den. Men är ju skönare om den kommer tidigare så man slipper oroa sig för att dom ska behöva skära i henne.
Hon går runt och säger att dom inte får skära i hennes mage för då går hon sönder...

Så håll tummarna för oss nu att den kommer ut snarast!

Nu ska jag och lillgrisen ta och plocka fram lite målarfärger och lite pyssel och sätta oss och pilla med.
Något kul måste man ju hitta på när vädret inte är det bästa så man gärna håller sig inne, och trött är jag också efter att ha jobbat hela natten.

Tudels