Ja, som ni vet så är vår lilla dam riktigt envis av sig och vägrar sova utan bröstet i munnen.
Visserligen har hon blivit bättre senaste tiden så att jag kunnat kliva upp efter hon somnat och pilla ut bröstet för henne så sover hon vidare för det mesta.
Men det håller inte längre kände vi så i förrigår kväll tog vi tag i saken och bestämde oss för att pröva 5min metoden.
Har läst om den tidigare men inte kännt att det är något vi vill pröva då jag tycker att det är en lite väl brutal och elak metod.
Nu har vi dock prövat precis allt annat känns det som så vi hade bara denna metoden kvar och bestämde oss för att vi får väl pröva det då.
5min metoden går ut på att man ger barnet kvällsmat, dämpar belysningen och inte massa ljud och grejer i bakgrunden så att barnet kan varva ned.
Sen efter maten ska det gå minst 20min innan man nattar så att det inte förknippar mat med att det är natt.
Så efter maten så kan man ta på pyjamas, byta blöja men utan att prata med barnet och i relativt mörkt rum, göra det så tråkigt som möjligt. Medans man på dagarna skall prata, sjunga och leka med barnet när man byter blöja och sådant. Detta för att barnet skall märka skillnad på när det är natt och när det är dag.
När man gjort barnet nattklart kan man sätta sig och mysa lite bara, kramas och varva ned ordentligt i dunkelt ljus. Kanske titta lite på bilder eller bläddra i en bok, ta ett bad så att man får lite rutiner som barnet känner igen framöver. Men fortfarande göra det så tråkigt som möjligt.
Sen när det gått 20-30min sedan man gav maten så är det dags att krypa ned i sängen.
Då släcker man ned alla lampor, tar bort nappen om barnet använder det, och så lägger man helt enkelt ned barnet i sin säng, stoppar om, pussar på pannan/stryker över huvudet och säger med vänlig men bestämd röst God natt.
Sen lämnar man rummet, men har dörren lite på glänt så att det fortfarande hör att mamma/pappa finns där ute i bakgrunden.
Efter 5min så skriker antagligen barnet och då går man in, pussar/stryker och säger God natt igen, utan att plocka upp barnet och utan att prata med det. Man är inne i dens rum max ½min, sedan lämnar man rummet.
Väntar 5min även om barnet fortfarande är ledsen och skriker innan man går in i gen och upprepar detta.
Så håller man på ända tills dess att barnet somnat.
Tar oftast 30-45min första natten innan barnet sover och man får räkna med att hålla på iaf en vecka och brukar säga att tiden det tar för barnet att somna halveras för varje dag som går.
Själv tyckte jag det skulle bli så jobbigt att se henne så ledsen så jag tog mig en lång varm dusch medans Robert tog hand om nattningen första natten vi prövade det.
När jag kom ut ur duschen så sov hon!
Det tog ca 20-30 min för Ayla att somna första natten, ganske precis som dem beskrev i boken vi läste om metoden i.
Sen sov hon gott utan att vakna i ca 5timmar då hon tyckte det var dags för mat.
Hon vägrade somna om i sin säng efter det så det slutade med att jag fick sova med henne i gästsängen resten av natten.
Igår fortsatte vi utöva metoden, och det gick jätte bra!
Efter hennes brakmåltid så tvättade vi av oss, gjorde oss nattklara med pyjamas, ny blöja och medicin. Sen satt jag och Ayla i vardagsrummet utan tv på eller något och bara myste och jag satt och viskade lite lätt i hennes öra att snart gumman ska du sova, nu är det natt.
Sen kramade jag om henne, pussade på henne och sa god natt, så tog Robert över henne och la ned henne i sängen.
Efter 5min grät hon, men det var mer ett "jag vill ha uppmärksamhet" gråt så jag gick in, rättade till henne då hon hade vänt sig på tvären i sängen och pussade på henne och sa god natt, lämnade rummet.
5min senare så sov hon!
Det stämmer alltså ganska så bra med att tiden halveras för varje dag hitills för oss, så i kväll borde de ta 5min då alltså? vi får hoppas på det! Borde inte ta mer än 10min iaf.
Vi börjar med att köra detta veckan ut och sen om det funkar bra så tänkte jag försöka ta tag i att få henne sova i sin säng även dagtid. Men vi kan ju inte göra så att vi tråkar ut henne då för då kommer hon ju inte lära sig skillnaden mellan natt och dag, och stod inget om hur man gör på dagarna i boken.
Men bara det går bra denna vecka så är hon nog mer bekant med sängen sin så då kanske det funkar bra iaf.
Det var inte så över djävligt hemskt som jag trodde det skulle vara, visst grät man inombords när man hörde henne skrika och vara sååå ledsen och kände verkligen att hon kände sig övergiven av oss första natten =(
Men det gick ju relativt bra iaf, och igår så blev hon ju knappt ledsen alls utan mer gnydde och små gnällde.
Dock står jag fortfarande fast vid att jag tycker att detta är en lite väl grym metod mot ett litet spädbarn som behöver all närhet och den bör få precis all närhet den vill ha i min mening, barn ska inte behöva gråta sig själv till sömns!
Men detta var vår sista utväg så även om jag känner mig grymt elak så är jag glad att vi prövade det eftersom det verkar funka rätt okej.
Vad tycker ni andra om denna metoden?Är det något ni prövat eller skulle kunna tänka er pröva?Eller är ni av tycket att det är FÖR elakt och aldrig skulle kunna tänka tanken på att låta ert lilla barn ligga och i princip gråta sig till sömns.
Idag så har jag och Ayla varit
